Miljöterapi är en metod som huvudsakligen utvecklats från psykodynamisk och systemteoretisk teori, samt från ett kognitivt tänkande. Syftet är att skapa en medvetet planerad och strukturerad trygg miljö som fysiskt, socialt och psykiskt stimulerar egen utveckling och förändring. Möjligheten ges tll att få prova sin omgivning.

 

Behandlingsarbetet bygger på en samarbetsrelation varför ett samuppdrag görs mellan familj, behandlare och socialtjänst. Behandlingen följs sedan kontinuerligt upp i förhållande till de i uppdraget uppsatta målen.

 

Miljön och verksamheten ska vara planerad utifrån ändamålet samtidigt som den bör vara så normal som möjligt. För att det miljöterapeutiska sammanhanget ska kunna upplevas som pålitligt krävs en kontinuerlig tillgång till trygga pålitiliga relationer som håller över tid, samt återkommande tidsbundna aktiviteter som skapar struktur och förutsägbarhet i vardagen. För att stimulra egen utveckling och lärande ska aktiviteterna vara meningsfulla och de ska ge möjlighet till möten.

 

Inom ramen för behandlingen  finns möjlighet till specifika program för ilskekontroll, färdighetsträning m.m. Barn och ungdomar som upplevt eller bevittnat våld kan också erbjudas ett Trappanprogram. Trappan är ett formaliserat program som omfattar c:a åtta tillfällen och  behandlar specifika teman som ska hjälpa barnet/tonåringen att bearbeta sina upplevelser.